Lunch med gammal vän

Egentligen kände jag att jag inte hade tid. Känner mig lätt stressad av att börja jobba igen om 2 veckor. Eller ja, jag har ju inget jobb klart, men målsättningen är 2 veckor. O då inser jag att jag inte har mycket tid kvar o gå o dra fötterna efter mig. O vad har jag egentligen gjort de här 3 månaderna?
En sak som är säker: listan är inte avbetad.
Vad finns kvar? Fixa golvet i köket. Gå igenom alla papperhögar. Sortera in foton. Måla elementen. Fixa till elsladdarna i hallen. Rensa ur förrådet. Osv osv.

Så när jag fick frågan om jag ville äta lunch med min kompis o henne son idag kände jag instinktivt "nej". Men sa jag iallafall. O som vanligt var det supertrevligt. O långt. 3 timmar för att vara exakt.

Så nu har jag ännu mer ångest för att få klart mina grejer. O om 2,5 timme ska jag vara på möte på dagis....